Sidvisningar förra veckan

29 oktober 2010

Kl är 18.31

det är fredag. Oktober börjar rinna iväg. Jag har förlikat mig med tanken på att bebis nog kommer att bli ett novemberbarn. November som är den absolut tråkigaste månaden på hela året. Du får äran att förgylla den lilla vän. Ett ljus i mörkret.

Mörkret har jag alltid haft svårt för. När jag var liten var jag övertygad om att jag hade fötts i fel land. Medelhavets klimat skulle passat mig som handen i handsken.
Jag älskar ju medelhavsområdet. Eller nej inte Grekland förresten. Det är vackert men dit åker jag inte igen av principskäl. Alla tiggande hemlösa hundar och katter. En del grekers horribla syn på djur. Fruktansvärt. Det blir ingen semester för jag kan inte blunda för sånt.
Italien däremot. Älskar't.

Har just skickat iväg M till affären. Han har fått i uppgift att handla kantareller, hoppas inte säsongen är riktigt slut ännu. Ikväll tänkte vi mumsa på kantarellsmörgåsar och imorgon inmundiga lunch i form av kantarellpasta.
Det har blivit mycket halvfabrikat på sista tiden. Egentligen vill vi ju laga all mat själva, och även om vi nästan alltid väljer ekologiska alternativ vad gäller råvaror vore det fint med mer hemlagat. Dock har ingen av oss direkt begåvats med några kulinariska talanger och sen prioriterar vi annat framför att ta oss tid i köket. Ska försöka ändra på det framöver. Babysteps.

Nu ska jag kolla in senaste avsnittet av Grey's Anatomy. Den enda kontakten med sjukhusvärlden jag har numera. Det har varit dåligt med skvaller från ortopeden.
Saknar faktiskt jobbet ibland, även om jag har mina stunder då jag tänker att jag vill jobba med djur istället för människor. Det skulle vara kul.
Samtidigt är det något särskilt att befinna sig på sjukhus, där allt händer. Där livet möter döden. Ansvaret för patienterna. Lösa problem i team, mediciner, nya rön, vara spindeln i nätet. Jag gillar det.
På min avdelning är det väldigt lite omvårdnad i de dagliga uppgifterna som sjuksköterska, det hinner man inte med. Det är mycket medicin och kirurgi förstås, ansvar för 8-12 patienter beroende på bemanning. Mycket tänka och göra själv, ha koll på allting kring varje patient. Äldre multisjuka patienter vars grundsjukdomar komplicerar saker och ting. Det är mycket läkemedel, infusioner och hemplanering. Mycket tekniska prylar som smärtpumpar, hantera sug och syrgas mm. Patienter som helt plötsligt blir allvarligt sjuka, då gäller det att reagera. Tusen miljoner saker man måste kunna. Det är knepigt att få ihop arbetsdagen ibland. Att känna sig otillräcklig hör till. Men kul är det att arbeta sida vid sida med duktiga kirurger,undersköterskor och andra personalkategorier.
Den enda tiden då det är mindre roligt på ortopeden är när den första halkan kommer....

Jag lämnar er denna fredagskväll med en vacker trudelutt.

28 oktober 2010

Bikt

Jag har något att erkänna.
Jag har gått och burit på denna hemlighet ett tag nu.
Har knappt ens andats om det här hemma.

Hej jag heter Therése och jag är hemnet-knarkare.

Sådär, då var det sagt. Puh vilken lättnad.
Känns faktiskt befriande att dela min hemlighet med er.

Trähus, stenhus, mexitegelhus. Stuckaturer, öppna spisar, äppelträn. Kanske en liten liten bastu? Uppsala, Stockholm, tjottahejti?
Fyra rum eller fem?
Glasveranda, många hektar tomt, vita knutar. Hobbyrum.
Dolda fel, pantbrev och lånelöfte.

Det snurrar i min skalle när jag ser alla fina hus på marknaden. Det ena mer så än det andra. Jag svimmar dock nästan när jag tänker på hur man skuldsätter sig för livet (även om det är en god investering i framtiden).

Frågan är om det finns ett hus för lata människor med tummen mitt i handen, som mig och M. Som vägrar lägga semestern på att måla fasad, knappt orkar med att klippa gräsmatta om sommaren, och som tycker att ordet renovera smakar riktigt illa i munnen. Vi vill med andra ord ha ett i princip underhållsfritt hus. Ändå drömmer jag om ett gammalt sekelskiftesträhus på landet med asstor trädgård. Det går liksom inte riktigt ihop det här.

Att köpa hus kommer att bli mitt livs största affär. Jag må vara en liten fegis men jag tänker inte slå till innan handpenning och en ordentlig buffert finns på kontot.
Tills den dagen kommer får jag försöka hålla mitt missbruk i schack så gott det går. men det är så svårt!

www.hemnet.se Here i come.

Klickklickklickklick.

27 oktober 2010

Några tankar om katter

Denna syn möte mig i förmiddags när jag öppnade ytterdörren till världen utanför.
Förmodligen Stella som visat sig på styva linan och släpat hem en försenad födelsedagspresent till matte. Vet hon inte att undertecknad är vegetarian?
Det var bara att klappa katten på huvudet, berömma henne ordentligt och tacka för gåvan. Liket ligger numera i en buske dock. Stella är en gudomligt söt katt - och ett hänsynlöst rovdjur i samma kropp. En tuff brud i lyxförpackning.




Som ni kanske vet älskar jag katter, mitt liv har fyllts av katters närvaro sedan jag föddes, med undantag på några år när jag studerade.
Det var aldrig en fråga om jag skulle skaffa att, utan när.
Dessa underbara gåtfulla djur.
Det finns ju även nackdelar med att ha husdjur, det ska inte förnekas.
I katters fall är det ett faktum att man blir ganska låst, det går inte att åka på semester hur som helst. Det är dock värt det tusenfalt. Den kärlek och tillgivenhet man får tillbaka är otrolig.

Katter verkar tyvärr vara ganska missförstådda och tvingas nog ofta anpassa sig efter människans behov och tillvaro. Det här med innekatter har jag till exempel lite svårt för. De som förespråkar att ha katter inomhus hela deras liv anger skäl som att katterna lever längre då de undviker alla de "faror" som kan lura utomhus, de slipper få sjukdomar, springer inte bort etc. Min fundering är då om faror inte lurar även i hemmets lugna vrå, i form av elkablar, tvättmaskiner, giftiga växter och möbler som kan falla över dem?

Jag säger inte att katter lider av att inte gå ut och kanske kan man tillfredsställa deras behov av jakt med lekar inomhus. Vad vet jag.
Jag har dock alltid haft utekatter, katter som fått en otrolig stimulans av att få ströva fritt, fått jaga och uppleva världen. Jag skulle inte klara av att mina katter endast vistades inomhus. Kanske är det mitt eget enorma frihetsbehov jag projicerar på dem. Oavsett anledning ser jag hur lyckliga och harmoniska mina katter blir av att få vara ute. Hur andra kattägare gör är upp till dem.

Det vi absolut måste sluta upp med här i Sverige är att se katter som en slit och släng vara, ett gosedjur man skaffar till barnen för att de tjatar. Som kostar en krona tassen (i bästa fall) och som man kan kasta ut när det inte passar längre. Som man inte bryr sig om att kastrera och id-märka. Som man avlivar så fort den råkar uträtta sina behov inomhus (istället för att försöka lösa beteendeproblemet) eller när man får en bebis.
Det värsta är ju ändå idioter som inte kastrerar sin katthona och står sedan rådvilla när hon får ungar som man inte vill ha. Dem kastar man helt sonika ut på E4 eller dränker, alternativt slår ihjäl. Man tänker inte att det är ens eget ansvar som ägare att förhindra dräktighet till att börja med? Jag fattar inte varför folk envisas med att avla på katter hur som helst heller, bara för att ungarna är så söööta. Det behövs inte fler katter i Sverige, det finns ca 100 000 som inte har något hem. Nä, kastrera mera!

Det som är intressant tycker jag är att få verkar ha kunskap om katter och vad de behöver för att må bra när de skaffar dem. Är katter så värdelösa att man inte ens bryr sig om att läsa på lite? Hur ofta ser man hundägare med noll koll?
Nä vi måste lyfta katten och höja dess status.
Och vi människor måste sluta vara egoister och börja respektera levande ting.

Mina hjältar är de människor som jobbar ideellt för att städa upp efter alla oansvariga kattägare i vårt land. Som lägger ner sin själ och gräver hål i sin egen plånbok för att alla katter ska ha en chans. Jag beundrar er.

Jag är glad för att mitt barn kommer få växa upp med djur. Studier har visat att empatin utvecklas i hög grad hos barn som får denna möjlighet.

26 oktober 2010

Den där kvällen

Flicka möter pojke
Unga och oövervinnerliga.
Det är sommarnatt och eldar tänds.
Kärlek vid första ögonkastet.
Fumliga ord i eldigt rus.
Mörka lockar i svettig panna, en vacker man.
Drömmen.

Klick.

De slår följe hem i ljummen gryning. Mjuka kyssar. De vet knappt varandras namn.
Men de vet.
Att kärleken är evig.




M videon nedan är till dig. Tack för den där kvällen. Tack för att jag får vara din. För att jag blir förälskad i dig om och om igen.

25 oktober 2010

Sport

Vaknade kl 12.36 idag, drömde att jag blev jagad av en cyklop.
Undrar var "inspirationen" till den drömmen kom ifrån. Jag kan inte minnas att jag sett någon cyklop på stan på senaste, eller i någon halvkass B-skräckis.
Mitt undermedvetna verkar onekligen vara ett spännande ställe!

När cyklopens läskiga enögda uppsyn lämnat min näthinna gick jag och tittade en stund på Animal Planet. Där var det Animal Cops. Tänk om vi hade motsvarigheten till deras djurpolis här i Sverige istället för den sega byråkratiska process vi har nu, som oftast snarare missgynnar vanvårdade djur än tvärtom. Animal Cops omhändertar djur på plats, ger massiva böter och ofta fängelse. Där daltas det inte och djur har verkligen rättigheter. Hands on, hands up liksom.

Sen blev det sportkväll. Storvreta IBK förlorade snöpligt mot Falun på hemmaplan, på TV. Det har inte varit deras säsong ännu riktigt. Men kanske är det svårt att finna motivationen efter att ha vunnit både Sm-guld och Europacupen. Zlatan baljade i allafall mot Napoli med sitt randiga Milan och jag och Mange sken upp i stora leenden. Vi gillar Zlatan. Zlatan är cool.

Det var den kvällen. Ingen bebis har tittat ut ännu.
Jag avslutar kvällen med en låt som jag och min pappa brukar grina ihop till efter några glas vin. Den är så otroligt fin, och sorglig. Sade jag att den är otroligt fin?

24 oktober 2010

v 40 + 3

Det har varit en bra helg.
I fredags fyllde jag 27 år. Liten Tessan har blivit stor. Jag firade med en prinsessbakelse från Hemköp i Björklinge. Var i övrigt så otroligt matt och trött den dagen att jag knappt orkade svara i telefon när släkt och vänner ville gratulera. Tröttheten blir alltmer kännbar och svårhanterbar. Det är inte roligt att vilja sova hela tiden. Jag antar att det är dags att passa på för sen får man väl inte sova ordentligt på länge. Känner mig bara så lat och lite sunkig.
Mjukisbyxor mjukisbyxor hela dan, trallalla.
Mest är jag bara så less på att ha stor mage och lite besviken på att bebis inte kom i torsdags. Jag har alltid haft svårt med tålamodet, Är väl en del av mitt DNA. Just nu känns det som om bebis aldrig kommer ut, att jag kommer att vara gravid i all evighet. Samtidigt vet jag ju att hon kommer när hon kommer och det finns ingenting att göra åt det. Men som vi längtar!



Annars har vi vilat mest i helgen. Vår skorstensfria öppna spis kom med DHL i fredags, den kommer garanterat bli en mysfaktor att räkna med i vinter! Ska bara köpa lite spisbränsle...



Kikade in en sväng på en av mina favoritsajter, konstbolaget.se
Där finns galet många fina alster man gärna skulle pryda väggarna med härhemma. Jag brukar dock mest titta, lägger aldrig några bud eftersom att jag inte riktigt hittat "den rätta än". Fram till igår. Konstnären Gunilla Mann.
Underbar! Jag blir glad varje gång jag ser hennes tavlor. Tydligen har hon en egen hemsida med e-butik där man kan handla. Kanske man skulle öppna plånboken lite på glänt och förgylla sitt hem..



Sist men inte minst sänder jag en tanke till alla hemlösa små kissar som fryser därute i mörkret. Ni är inte bortglömda.
Har du en slant att avvara och ett mobilabonnemang? Skänk gärna en till Stockholms katthem. De är helt beroende av ideella medel och kämpar för varje katt.
För att skänka 25 eller 50 kr kr skriv katthem 25 respektive katthem 50 och skicka till till nr 72550.
Det har jag gjort.

19 oktober 2010

Ännu en dag

Jaha så var det tisdag igen! På latin heter tisdag dies martis (mars dag), uppkallad efter den romerska krigsguden Mars. Lite minns jag från de 240 timmar latin vi läste i gymnasiet...Livsmålet på den tiden var ju att bli arkeolog och flytta utomlands till någon slags häftig Indiana Jones tillvaro så fort studenten var avklarad.
Riktigt så blev det ju inte, livet tar sina egna vändningar.
Det blev studier i arkeologi på universitetet och många otroliga Rom-vistelser innan jag halkade in på sjuksköterskeyrket på ett bananskal. Det är det som är charmen med att leva.
Man gör medvetna val, men man vet ändå aldrig riktigt vad som väntar bakom nästa dörr.
Jag kan ju dock på allvar säga att jag har haft en enorm nytta av mina (forn)grekiska och latinkunskaper i mitt nuvarande yrke, alltid något!!

Nog om mitt förflutna.

Det är som sagt tisdag. Det har regnat hela dagen. Magen är intakt. Jag är trött.
Har vilat hela dagen i sängen nästan, flankerad av minst en katt.
Vi har löst "grannkattsproblemet" tillsvidare med att våra missar får vara inomhus på dagtid,eller rättare sagt, de vill numera helst vara inne på dagtid. När det blir mörkt ute är gården deras, då är de ute fram till runt midnatt. Grannkatten verkar vara någon annanstans då.
Idag kom söta stallkatten till vår veranda på kvällen. Han fick kattgodis av mig och några vänliga ord. Han är jättego verkligen, Kurre som han heter. Han respekterar våra katters revir och går direkt när de kommer.
Har alltid undrat hur mycket kärlek en stallkatt egentligen får, om hästmänniskorna klappar dem ibland? Är inte så hemma i den världen...Måste de jaga råttor för sin överlevnad eller får de annan mat också tro?

Leif GW's program var mycket intressant, kommer definitivt börja följa det regelbundet. Han kan nog vara en besserwisser ibland men han verkar vara ruggigt bra på sitt jobb. Han verkar ofta tänka ett steg längre än polisen.....

18 oktober 2010

Mysteriet är löst

äntligen kan jag sova gott om nätterna igen. Jag har svaret, på Leif GW's mystiska försvinnande från Efterlyst. Han har startat en alldeles egen serie, som ska börja sändas imorgon tisdag. Den kommer självklart att handla om brott, vad annars att göra för en professor i kriminologi liksom?
Skönt att se Leffe på egna ben!



Idag har jag vilat. Har ett enormt behov av just vila känner jag. Har alternerat mellan härlig djupsömn och några avsnitt av Family Guy. En tallrik chokladglass med bananer står näst på tur. Det kan ju låta som att jag latar mig, jag föredrar ordet uppladdning. Inför det som komma skall.

Har nästan slut på schampo här hemma så det är väl lägligt att klicka hem några flaskor från märket Björk & Berries. Naturliga, väldoftande och viktigast av allt: ej testade på djur. Har svårt att förstå varför människor fortfarande köper produkter som orsakar djurs lidande, när de vet att det finns likvärdiga alternativ. Det känns ganska vidrigt att folk faktiskt värderar sin fåfänga högre än levande varelser.
Tacka vet jag The Body Shop och L'Occitane. De har bra grejer och de bryr sig.
Gör ett aktivt val du med.

17 oktober 2010

4 dagar kvar till BF

det börjar dra ihop sig...

Synd bara att min livmoder inte kan göra samma sak så att bebis ploppar ut snart!
Jag börjar bli riktigt less på att vara gravid, otymplig och hormonstinn.
M säger att jag är världens vackraste. Jag känner mig mest som en gris.

Dock har det börjat hända lite grejer i magen. Har haft en hel del molvärk nu under helgen, vaknat på nätterna flera gånger med ont. Precis när jag trott att det är på gång har "värken" dock ebbat ut och jag somnat om.
Har också börjat få en allmän olustkänsla i kroppen, kan liksom inte vara still.
Är nervös och lite smått neurotisk. Känner mig i det närmaste panikslagen inför förlossningen ena sekunden medan jag i nästa är lugn som en filbunke.
Har börjat behandla katterna som mina bebisar riktigt ordentligt på sista tiden har jag märkt. Jag övar lite på dem tror jag. Har pratat med dem med extra fjantig röst, vaggat dem i famnen som man gör med en nyfödd,varit orolig för att de äter dåligt, övergött dem med kattgodis och gråtit en skvätt varje gång grannkatten jagat dem.
De måste tycka att jag är helt väck.
Det är kul med hormonell obalans.


Jag har många föreställningar om hur själva födelseförloppet ska gå till. Målar upp olika scenarier framför mig. Kommer vattnet att gå med en splash rakt på någons dyra sko, som Miranda på Carrie i Sex and the City?
EDA eller inte EDA?
Hur ont kommer det egentligen att göra, kan jag hantera det?

Antar att den som lever får se.

För att återknyta till helgen har vi inte gjort så mycket intressant här hemma, tog en höstpromenad i det vackra vädret (till brevlådorna och tillbaka för längre orkade inte undertecknad), såg Zlatan sparka boll på TV och åt en hel del satsumas.

Hade tänkt lägga upp en fin bild på omgivningarna här men USB-kabeln ville inte samarbeta. En annan gång!

14 oktober 2010

Vecka 39 + 0

Idag var jag i stan, känns ganska konstigt fortfarande att uttrycka sig på det sättet.
För tre månader sedan bodde jag I stan, i en av de centrala delarna.
Jag kan ärligt talat säga att jag inte saknat stan en sekund. Jag var utled på Uppsala när vi flyttade hit. Visserligen bor vi ju fortfarande i Uppsala kommun och 1,8 mil (15 min på nya E4:an) är ju inte ett enormt avstånd egentligen. Ganska Perfekt faktiskt.
Det är något med att bo på landet som tilltalar mig. Speciellt när man ser rimfrosten på taken en tidig morgon och hästarnas dans i hagen under en blodröd solnedgång. Att få dra ner den klara luften i lungorna, det är guld värt. Jag och M är rörande överens om att när vi köper vårt eget hus inom några år så kommer det garanterat att ligga utanför en stad.

Idag träffade jag min bästa vän. Sara.
Sara bor i hufvudstaden och det är alltid lika underbart att umgås med henne.
Vi åt en god lunch och sedan följde hon med mig till barnmorskan.
Allt var bra med lillan, hjärtat pickade på därinne. Mellan 130-140 slag/minut.
SF-mått 36 cm (för er som inte vet vad det är för mått, googla =)
Hon ligger med huvudet neråt, är dock inte helt fixerad ännu.
Hb-värdet var 118 men det får vara godkänt om man är gravid och dessutom vegetarian..

Jag handlade en amningsBH också, nu är det bara en liten overall till bebis som ska köpas. Stackars lilla barn som måste födas in i detta mörker.

13 oktober 2010

8 dagar kvar

och inte en tillstymmelse till aktivitet i magen.
Då menar jag inte att bebis inte rör sig därinne, för det gör hon ideligen.
Hon sparkar boll med mina inälvor och dansar på mina revben. Zlatan släng dig i väggen, min lilla dams bicicletas slår dina med hästlängder.
Jag menar att jag inte haft några förvärkar, någon slempropp verkar inte vilja lossna. Och något vatten har definitivt inte gått. Lite molande mensvärk är det enda. Undrar hur det kommer kännas när det väl är igång.

På tal om fotboll så var ju EM-kvalmatchen mot Holland igår ett riktigt sömnpiller.
efter den var jag så trött att jag somnade redan klockan 12 på natten och sov sedan lika många timmar i sträck.

Idag har jag sovit lite till, och kolhydratladdat. Det sägs att förlossningen kräver en jäkla massa energi. Därför ansåg jag det väl motiverat med pizza till middag.

Min sockerkaka blev förresten sjukt god igår. Bara så att ni vet.

Undrar om katterna vet att det ska komma en ny liten familjemedlem snart, de håller sig misstänkt nära mig hela tiden. De vill helst inte vara ute mer en kort stund åt gången (vilket iof kan bero på att det är kallare ute). De beter sig lite skumt åt.
Det ska bli spännande att se hur de reagerar på barnskrik...

Idag har min mormor genomgått en höftledsoperation, hoppas hon mår bra. Det är exakt såna patienter jag har hand om, bara fel sjukhus.

Nu kollar vi på Efterlyst med allas vår Hasse Aro. Men var är Leif GW någonstans?
Han är ersatt med en annan vithårig gubbe, med en riktig praktmustasch. GW come back!! Jag saknar din flämtande andning, trötta ögon och dina khakifärgade västar!
De absolut tristaste inslagen i Efterlyst är dem där privatpersoners ägodelar blivit stulna; typ en mercedes i saltsjöbaden eller en caterpillargrävmaskin i Luleå. Det är sååå ointressant..Idag är det Jan Guillou som blivit bestulen. På årgångsvin och medaljer. Stackars dig Jan. Han erbjuder en hittelön på 50 000 kr om medaljerna återfinns. Snark. Är det synd om Jan nu? Affektionsvärde ja visst men hallå...I-landsproblem eller?

Nu avrundar jag detta inlägg med en av mina favoritlåtar någonsin, en riktig skatt.
Oh ljuva psykedelia.
Lägg dig ner och njut av en av världens grymmaste gitarrister.

12 oktober 2010

En helt vanlig sketen tisdag

Idag har det inte blivit några barn gjorda. Men vad skriver jag. Har ju faktiskt redan lyckats med den bedriften. Dock verkar ungen ha det ganska mysigt inne i min mage. Verkar inte finnas några planer på att flytta ut.
Jag kanske helt sonika borde vräka henne? Sorry bebis men nu säger jag upp hyreskontraktet. Du har till den 21:a på dig att packa ihop dina pinaler och komma ut. Mamma vill se dig (och ha sin kropp för sig själv igen)!

Idag har jag:

- Tvättat en maskin
- Diskat två maskiner
- Tagit ett långt bad
- Dammsugit (ett kilo katthår)
- Streamat serier
- Pratat med mamma i telefon


Intressant och händelserik dag hittills va?

Nu ska jag baka sockerkaka. Min syster lyckas alltid få dem fluffiga och perfekta.
Mina är kanske inte lika estetiskt tilltalande, men de är goda!