Oslo

Agnes och moster på segeltur i somras

Nu är resan bokad. Den 21-23 november bär det av till Norge.
Älskade moster ska besökas. Hon har residerat i grannlandet i säkert 5 år, ändå har vi inte besökt henne. Men NU, nu blir det av!!

Eftermiddag i Håga

Idag tog vi en liten tur till ett vackert och höstigt Håga.
Med oss hade vi bullar, filt och varm choklad i termos.
Bisonoxarna betade i grönskande Hage, friska vindpustar lekte i håret och Agnes var på strålande humör. Jag och min lilla familj på utflykt. Själsfrid.







Livet när det är som allra vackrast.

Fredag

Idag är jag ledig, vilket vi firade med att åka till Gränby Centrum där vi mötte upp Agnes fina farföräldrar. Efter en utsökt italiensk lunch blev det lite shopping innan farföräldrarna åkte hem. Agnes fick en hel del nya kläder, det behövs alltid så det tackar vi för!

Kvällen avnjöts med en risotto och ett glas gott chianti. Det är få saker som är så njutningsfulla som att se en risotto växa fram, lagad med största omsorg.



Hoppas ni njuter av er fredagsafton!

Första jobbveckan avklarad

Sådär. 3 nätter avklarade. Det var roligt att jobba även om det blev kaos i mitt huvud till en början. Det var en hel del som var nytt!
Saker som tidigare varit självklara fick jag lära på nytt, t.e.x att hitta i läkemedelsrummet. Efter varje natt som gick blev jag dock varmare i kläderna och nu känns det som om jag aldrig varit borta. All kunskap jag har kommer sakta tillbaka till mig, liksom avdelningens rutiner.
Det har varit tre roliga nätter, särskilt den sista. Tack gulliga SSK A för det!


Nu undrar ni förstås hur det gick med Agnes här hemma. Överlag gick det över förväntan. Den första natten vaknade hon och var orolig, skrek en stund men somnade sedan om. Natt nr två blev som en dröm enligt pappan. Agnes sov i princip hela natten.

Så kom då natt nummer tre och bakslaget. Skrikfest i en hel timme. Inget kunde trösta henne. Det var inte roligt att få det sms:et kl 02 i natt när man är på sjukhuset och ingenting kan göra. Men hon hade somnat om sen och sov gott när jag kom hem. Då fick hon bröstet och sov till 10 imorse.

Den närhet som Agnes inte har fått via bröstet på natten har hon tagit igen med råge på dagarna. Hon vill vara i min famn konstant. Så fort jag släpper taget för att göra något ropar hon "mamma" och vill att jag plockar upp henne igen. Hon vill helst vara klistrad vid min kropp. Lilla vännen.
Det kan vara lite frustrerande men jag försöker möta hennes närhetsbehov så mycket jag kan. Att man är så saknad och behövd, det känns konstigt ibland men samtidigt alldeles fantastiskt. Pappan var psykiskt utmattad imorse han och är mer än glad över att jag ska vara ledig till på måndag....

Ikväll blir det en tur till Gränby C. Agnes behöver lite nya kläder.

Mammaledigheten är över

I natt börjar det igen. Det ska bli spännande, roligt och nervöst.
Nervöst känns det mest för att Agnes inte kan amma på hela natten, som hon är van vid. Men det kommer gå fint, det är jag säker på.

Innan jobbet ska jag ta en cola tillsammans med några gamla kursare och kära Lovisa på Katalin. De är sjuksköterskor allihop så det blir ett bra sätt att ladda.

Skriver mer imorgon om hur allt gick.

Hoppas ni har en trevlig tisdagsafton!

BVC

Idag var Agnes och jag på BVC.
Lillstrumpan väger 8790 G och mäter 74 cm lång.
Tycker alltid att det är jobbigt att gå till BVC för jag går nästan alltid därifrån arg och lite ledsen. Orkar inte gå in på varför just nu men jag kan säga att BVC är mästare på att skrämma upp föräldrar. I duellen mellan mitt sunda förnuft och mammahjärtat vinner alltid den senare. Det spelar ingen roll hur mycket man kan, blir man uppskrämd tar oron över ändå. En stund. Sedan brukar det lugna sig när det rationella jaget tar över igen.

Ett samtal senare kändes det bättre.

Ikväll jobbade pappan sent. Jag och Agnes åt middag på Gränby C. Det har öppnat ett bra sushihak där. Kan rekommenderas om ni är där!

God natt

Agnes är klädd i sin fina pyjamas från GAP Baby. Det är sovdags.
Dagen har varit regnig och dyster. Vi var och shoppade lite för att muntra upp oss.
Vi åkte till Ö&B.
Jag älskar lågprisaffärer. De får mig att känna mig rik. Det känns ju så billigt, som om man fyndar hela tiden. - Oj, en potatisskalare för en femma, den ska vi ha. Så låter det i mitt huvud.
Jag är fullkomligt medveten om att man ofta handlar mer i lågprisaffärer, resultatsumman blir därför oftast inte så billig. Detta eftersom att man köper mer än man tänkt från början. Jag kallar det IKEA-syndromet.
Känns lite samma grej som att äta light-produkter. Då äter man mer istället, det är ju så fettsnålt!
Ööh, nej.

Imorgon är det pappans sista dag på jobbet innan pappaledigheten. Det ska bli så underbart att ha honom hemma. De kommande fem månaderna blir nästan som semester, eftersom att jag jobbar natt får vi mer tid tillsammans. Har fått mitt fasta schema nu, som rullar på i fem veckor för att därefter börja om igen.
Har räknat ut att jag jobbar hela julhelgen, blir fina pengar det! Ännu bättre är att agnes kommer att gå på dagis max 3 dagar i veckan. Oftast endast 2 dagar per vecka. Fantastiskt. Att ha ett abete med flexibla tider känns otroligt bra när man har småbarn. Ser fram emot att börja jobba igen, är galet understimulerad nu. Har inte jobbat sedan i juli förra året.

Parallella liv

Det passerar några hundra miljoner tankar genom mitt brydda huvud varje dygn.
Jag är en drömmare och parallella liv upptar ofta mina tankar.

Jag funderar på alla de liv jag skulle kunnat leva, om jag gjort andra val.
Nu kanske det låter som om jag är missnöjd med det liv jag lever nu. Så är det absolut inte. Jag älskar mitt liv. Tycker bara det är så fascinerande att tänka på: hur skulle livet ha blivit - vem skulle jag ha varit, om jag vandrat andra vägar?

Tänk om jag hade pluggat på college i USA, en plan som nästan sattes i verket när jag var 20 år gammal.

Tänk om jag inte hade hoppat på impulståget och hängt med några kompisar till Rom en längre tid när jag var 19 år. Då hade jag aldrig träffat min dåvarande bästa vän, som också är min nuvarande bästa vän. En vän som alldeles säkert haft avgörande betydelse för min personliga utveckling.

Om jag aldrig jobbat på Sjötångens äldreboende i Oxelösund hade jag förmodligen aldrig satt min fot på sjuksköterskeprogrammet i Uppsala.

Det mest nervkittlande av alla OM är den där tisdagen i augusti år 2005. Om jag inte hade gått ut på Bryggans sommarklubb. Då hade jag och Mange aldrig träffats. Agnes hade inte suttit här och skrattat så hjärtligt som bara hon kan. Jag hade kanske aldrig fått uppleva en kärlek av den magnitud som nu.

Vi har alla många olika parallella liv. Liv vi kunde ha levt. Jag blir galen av den tanken ibland. Detta mest för att jag vill se, göra och uppleva så mycket under min livstid som möjligt.

Däremot tänker jag alltid att de val jag gjort har också format mig till den jag är idag, och gett mig min fina familj.

Tänker ni också så här?

Agnes 10 månader

Idag fyller Agnes tvåsiffrigt. Nu fyller hon inte 10 eller 25 år utan 10 månader. Ok man kan inte "fylla" 10 månader, men det låter mycket roligare så.

Agnes utvecklas för fullt. Hon är på väg att gå från bebis till BARN.

AGNES:

- väger runt 9 kg och är ca 75 cm lång (får veta mer exakt hos BVC på fredag).
- vill helst ha vanlig tröja på sig, body gillas inte så mycket.
- Har 8 tänder, 4 i underkäken och 4 i överkäken.
- älskar att titta i böcker och peka på illustrationerna inuti.
- äter nästan bara hemlagad mat. Allt med pasta är godast.
- säger "mamma" och "baba" (pappa?).
- pekar på katten, pappa, mamma, mormor och lampan om man frågar var de är.
- härmar gärna det vi gör.
- kryper inte ännu men försöker frenetiskt.
- vänder sig runt 360 grader i sittande läge.
- somnar runt 21 varje kväll och sover oftast 12 timmar nattetid med några uppvaknanden samt upp till 3 timmar dagtid fördelat på två tillfällen.
- jollrar mycket.
- kan bli riktigt arg om man tar ifrån henne en leksak.
- pincettgreppet behärskas riktigt bra nu.
- tycker om att leka MED mamma och pappa.
- vill gärna bli buren i famnen jämt, om möjligt.
- ogillar starkt när man byter blöja, tvättar i ansiktet och byter kläder..
- älskar att titta på människor, speciellt barn. Gärna på avstånd dock...
- har storlek 80 i kläder, en del 74-kläder funkar fortfarande.
- pekar på ALLT.

Liten akrobat

Agnes ägnade hela förmiddagen åt att öva på krypning. Det gick inte som hon ville.
Hon såg mer ut som en cirkusartist, ni vet de som kan böja sina kroppar i alla möjliga vinklar.

Många armhävningar senare sov Agnes som en stock.
Det var en riktigt jobbig natt för övrigt. Agnes vaknade 10 gånger och ville ha bröstet. Vi misstänkte att det berodde på hunger, vi fick endast i henne en halv portion gröt i går kväll. Klockan 05.30 fick vi nog. Pappan gick upp och gav Agnes gröt. Sen sov hon lika gott som Törnrosa.

Mormor-weekend

I helgen var Agnes mormor här och förgyllde vår vardag.

Vi var på IKEA och shoppade lite. En lampa till Agnes rum fick följa med hem, tillsammans med lite annat krafs. För det är ju så det oftast blir, att komma hem tomhänt från IKEA händer sällan...alltför sällan.
Herr Kamprad vet hur man tjänar pengar!

Agnes verkar nu ha lärt sig vem mormor är. De busar och myser. Härligt att se!







Om några timmar kommer fina pappan hem från Göteborg. Som vi ska krama honom!!

Full rulle

Den här dagen har gått i ultrarapid, minst sagt.
Agnes och jag var i stan för att hämta det här fina halsbandet. Det är graverat med Agnes namn och jag kommer att bära det jämt jämt. På bilden ser bokstäverna vita ut men det är en helt vanlig silvergravering. Snyggt och stilrent, precis som jag gillar det.



Vi svängde förbi Rusta också för att köpa små ljuslyktor till trädgården, ni vet sådana man stoppar ner i marken. De drivs med solceller; laddas på dagen när det är sol för att lysa med full kraft på kvällen. Fiffigt va! Det bästa var att de endast kostade 9 kr styck på rea så jag köpte på mig ett antal.

På kvällen var vi åter i stan och slängde skräp på återvinningscentralen. I min värld är det få saker som är så tillfredsställande som att göra sig av med gamla grejer. Tv-program om maniska samlare (hoarders) gör mig panikslagen. Hur kan de leva mitt i allt det där?

Imorgon åker pappan till GbG för fotbollshelg med goda vänner. Då kommer Agnes mormor hit och håller oss sällskap, mys!

Radon och uran

i vårt dricksvatten. För höga halter. Jag visste att det var något skumt.
Vi har testat vattnet på eget initativ, skickat till ett auktoriserat företag och nu fått svar. Vi har druckit flaskvatten i flera veckor och kommer att fortsätta med det.
Om det växer ut en extra arm på kroppen vet vi varför.
Nej men skämt åsido, detta är allvarligt. Uran kan ge njurskador och radon i dricksvatten betyder i princip radon i luften inomhus, vilket kan orsaka lungcancer. Visserligen efter många års exponering men ändå. Det känns inte bra detta.
Vår hyresvärd blev väl inte överlycklig över resultatet, hon hamnade i förnekelse direkt. Hon greppade inte riktigt allvaret i situationen om man säger så.
Ja detta kommer att bli dyrt för dem.
Vi har kontaktat miljö och hälsokontoret i Uppsala för vägledning. Det ställer sig bakom oss till hundra procent, vilken tur.

Undrar hur många hushåll i vårt avlånga land som är drabbade utan att känna till det...mörkertalet lär vara stort.

Typiskt att vi får flytta in i nya bostadsrätten tidigast i april/maj. Vi kanske inte ens kan bo kvar här under tiden. Vi får se vad som händer.

Detta kommer att bli jobbigt. Fy f*n rent ut sagt.