4 dagar kvar till BF

det börjar dra ihop sig...

Synd bara att min livmoder inte kan göra samma sak så att bebis ploppar ut snart!
Jag börjar bli riktigt less på att vara gravid, otymplig och hormonstinn.
M säger att jag är världens vackraste. Jag känner mig mest som en gris.

Dock har det börjat hända lite grejer i magen. Har haft en hel del molvärk nu under helgen, vaknat på nätterna flera gånger med ont. Precis när jag trott att det är på gång har "värken" dock ebbat ut och jag somnat om.
Har också börjat få en allmän olustkänsla i kroppen, kan liksom inte vara still.
Är nervös och lite smått neurotisk. Känner mig i det närmaste panikslagen inför förlossningen ena sekunden medan jag i nästa är lugn som en filbunke.
Har börjat behandla katterna som mina bebisar riktigt ordentligt på sista tiden har jag märkt. Jag övar lite på dem tror jag. Har pratat med dem med extra fjantig röst, vaggat dem i famnen som man gör med en nyfödd,varit orolig för att de äter dåligt, övergött dem med kattgodis och gråtit en skvätt varje gång grannkatten jagat dem.
De måste tycka att jag är helt väck.
Det är kul med hormonell obalans.


Jag har många föreställningar om hur själva födelseförloppet ska gå till. Målar upp olika scenarier framför mig. Kommer vattnet att gå med en splash rakt på någons dyra sko, som Miranda på Carrie i Sex and the City?
EDA eller inte EDA?
Hur ont kommer det egentligen att göra, kan jag hantera det?

Antar att den som lever får se.

För att återknyta till helgen har vi inte gjort så mycket intressant här hemma, tog en höstpromenad i det vackra vädret (till brevlådorna och tillbaka för längre orkade inte undertecknad), såg Zlatan sparka boll på TV och åt en hel del satsumas.

Hade tänkt lägga upp en fin bild på omgivningarna här men USB-kabeln ville inte samarbeta. En annan gång!