i ett strålande vackert väder. Isen var i det närmaste perfekt för ändamålet och det var en glädje att skåda en massa skridskoåkande herrar snirkla sig fram på den, med klubban efter bollen. En doft av korv och alkohol sänkte sig över arenan och omfamnade oss åskådare.
Det var vår i luften. Underbar stämning. Pappan var hemma med liten. Jag ringde bara hem 1 gång, vilket kändes stort. Det är inte så att jag tror att pappan gör ett halvtaskigt jobb - tvärtom. Jag är en kontrollmänniska som har svårt att släppa kontrollen helt enkelt. Sandviken vann efter en sudden-rysare och vi småsprang till bilen på våra frusna tår, nöjda och glada.
När jag kom hem var jag alldeles till mig av glädje över att återse min dotter. Efter 4 timmar. Hur klarar pappan av att jobba frågade jag honom. Han måste ju sakna ihjäl sig?
- Det klarar jag inte, svarade han.
Har funderat lite mer på det där med smakportioner och dragit slutsatsen att avvakta. Jag vill gärna amma i 6 månader om det går. det är bara det att amningen haltar lite på dagtid, Agnes är ganska ointresserad då. Hon har liksom inte tid. Har försökt att dra ut på tiden, ta bort stimulans och gör miljön så rofull som möjligt men inget fungerar. Framåt 18-tiden brukar Agnes ha matro. Ibland får vi koppmata eller ta flaskan på dagtid. Mjölken är ju så bra på alla sätt och vis, därför vill vi ogärna ge upp.
Imorgon ska Agnes gå på sin första Storvretamatch. Spännande!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar