Så här glad kan man vara innan man ska sova.
Men vänta 2 minuter så byts leendet ut i ett gallskrik. För det är den nya rutinen: Äta gröt, byta blöja, borsta tänder, på med pyjamas, gallskrika, sova.
Oj vilken kamp det har blivit det här med sömnen.
Hur trött Agnes än är ska hon bestämt lägga sig på mage hundra gånger, vråla, vägra nappen, snutta på bröstet x flera innan sömnen äntligen infinner sig. Pappa får inte natta, ett desperat "mamamamamamam" blir det då.
Sen vaknas det några gånger under natten också och då ska det snuttas och åter snuttas. Nappen ratas med yvigt kroppspråk.
Tur att man lärt sig det här med fragmentarisk sömn. På nåt sätt lyckas man skrapa ihop tillräckligt.
Hur det ska gå när jag börjar jobba natt om dryga en månad orkar jag inte ens tänka på just nu......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar