Det här med amning

Det är en helt vanlig onsdag. En mamma ammar sitt barn på ett mindre fik i en större svensk stad. Året är 2011.

Mamman sitter längst inne i ett av fikets hörn med en väninna. Hon försöker skyla sig så gott det går och tittar nervöst på sin omgivning. Hon har ju hört att det här med att amma barn offentligt inte verkar vara särskilt välkommet bland gemene man. Flera av hennes vänner har berättat historier om sina erfarenheter. Om den arga herren som bett kvinnan ifråga amma någon annanstans för ett naket bröst gick minsann inte ihop med hans frukostrutin. Om tonåringen med den äcklade minen och den tappade hakan. Om kafeägaren som helt sonika förvisade en mamma från området, amma fick hon absolut inte göra bland hans kunder.

Amning är ju äckligt. Det passar sig inte. Vett och etikett, bara att rätta sig in i ledet vad gäller det oskrivna regelverket för sociala koder. Eller?

"Så himla äckligt att se brudar amma offentligt"
"Låt mig slippa se slabbet"

Åsikterna ovan har jag plockat från diverse debattforum på nätet. Frågan om amningens vara eller icke vara i offentliga rum är minst sagt het.

Varför då denna kontrovers? Vad är det som provocerar så?
Ett naket bröst? Att barnet suger på bröstet? Ett eventuellt synligt läckage av bröstmjölk?

Jag fattar det inte. Jag har vridit och vänt på detta i all evighet men kan inte komma fram till en vettig förklaring.

Vad gäller vett och etikett så kan jag köpa att man inom den ramen måste ta hänsyn till andra människor. Det är ju lite vad vett och etikett handlar om. Sedan kan man ju lägga oändligt mycket tid på att jämföra vad som är passande respektive opassande. Det varierar ju bland människor och kulturer. Jag kan bara inte få in den offentliga amningen i det fack där saker vilka normativt uppfattas som stötande ingår.

Jag kan också köpa att bebisar behöver en lugn och rofylld miljö vid amning och att man därför bör dra sig undan när man är ute bland folk. Detta blir dock svårt med all den hysteri som finns kring det här ämnet. Stress hos mamman är inte direkt synonymt med utdrivningsreflex.
Om det nu varit så väl att ovanstående varit anledningen till varför många tycker att det är opassande, ja då hade jag kunnat sympatisera.
Nu är det istället så att människor verkar tycka att det är äckligt.
En mamma som ammar sitt barn, det naturligaste som finns. Det rubriceras som äckligt.

Jag sällar mig gärna till den skara av människor som är överseende. Som inte retar upp sig på andra i onödan. Som kan ha en förståelse för att mammor också behöver komma ut bland andra människor, trots att de ammar. Man kan inte styra amning. Bebisar äter när de har lust. Därför är bröstet så praktiskt, att man alltid har det med sig.
Ett naket bröst har väl alla sett? I min värld finns det ingenting sexuellt med ett bröst som tillhör en ammande moder. Bröstet fyller en funktion, i det finns mat.

Ammande kvinnor har lika stor rätt att vistas bland folk som icke-ammande. Punkt slut. Om ni inte kan låta bli att stirra så får väl det stå för er.

Visste ni förresten att offentlig amning är direkt olagligt i vissa amerikanska delstater? Det känns ju tämligen insnöat och förlegat.

Nä jag tänker fortsätta amma när andan faller på och förundras av vissa människors självupptagenhet och förmåga att störa sig på andra.

Att respektera sin omgivning det gör man när man inser alla människors olika behov. Inte bara sitt eget.